En gemensam utvecklingskraft i Göteborgs södra skärgård – för en hållbar livskraftig skärgård
I dessa dagar har skärgårdstrafiken andra behov att möta än tidigare
Just nu håller Västtrafik på att ta fram underlag för Skärgårdstrafiken från 2025. I förslaget noterar vi anmärkningsvärda försämringar när vi i stället skulle behöva förbättringar och tätare turer. Vi har lämnat en skrivelse som publicerades i Göteborgs-Posten 2023-04-19. Vi har hittat en länk till artikeln där man kan hämta skriften. Förstudien hittar du här!
Information 2022-05-19
Södra Skärgården i Samverkan, SSIS, har haft ett samarbete med Göteborgs Stads Parkeringsbolag i flera år. Tillsammans har vi stött och blött möjliga lösningar för att förbättra läget och också för att få fram bättre information om hur läget egentligen är. P-bolaget är ju de som tar beslut och genomför, men samarbetet har lett till att situationen nu är betydligt bättre än vad som var fallet för ett par år sedan.
Idag tänkte vi att det var dags att, med en presentation från P-bolaget som bakgrund, berätta om läget idag och möjligheterna framöver.
Först en bild av Saltholmen från ovan för att påminna om parkeringsytornas läge:
TILLSTÅNDSPLATSER
Det finns 331 parkeringsrutor i Inre Hamn där vi har områdestillstånd (stora markområdet norr om Saltholmsgatan, där Grefab också har en del som inte är medräknat i antalet rutor) och 95 p-rutor i Slingan, totalt 426 platser.
P-bolaget har sålt 530 tillstånd med boendekrav, d v s en överinskrivning med ca 24%, vilket är normalt med tanke på att alla inte är där samtidigt. Vi som dagligen parkerar där vet av erfarenhet att detta fungerar. Tillståndssystemet tillåter också dubbelanvändning av platserna genom att 67 dagtillstånd också har sålts, då en del av de boendes bilar är borta under vardagarna.
Köerna var mycket långa förr, i hög grad för att det fanns möjlighet att ställa sig i flera olika köer. Detta har sakta arbetats bort genom ”rensning” i samband med att fler tillstånd släppts och den kö för tillstånd på Saltholmen som 2018 var 425 personer lång, har nu minskats till 270, trots att endast 70 nya platser har tillkommit. Men detta är fortfarande många i kö och den som har stått där längst har gjort det i 4 år.
Men, av de 270 som står i Saltholmens tillståndskö idag så är inte alla utan parkeringsmöjlighet: 101 personer har tillstånd i Långedrag och Saltholmsgatan (mitt emellan Långedrag och Saltholmen). Dessutom har 8 i kön en förhyrd plats idag (och alltså vill byta platstyp). Det betyder att endast 160 personer, som söker tillståndsplats på Saltholmen inte har någon parkeringslösning alls i närområdet.
FÖRHYRDA PLATSER
Det finns en kö för förhyrda platser som är hela 946 personer lång. Det låter förskräckligt men av dessa har 456 redan tillståndplats på Saltholmen, 81 har tillståndsplats i Långedrag, 121 har redan en förhyrd plats på Saltholmen och 12 har en förhyrd plats på Saltholmsgatan. Vi kan alltså dra slutsatsen att det är 280 personer som till synes inte har en parkeringslösning som står i kö för en förhyrd plats på Saltholmen.
Men… Det är ju väldigt troligt att många av dem som står i kö för en förhyrd plats på Saltholmen också har ställt sig i kö för en tillståndsplats på Saltholmen, vilket inte är kontrollerat ännu. I så fall är det troligt att en stor del av de 280 i kön är samma personer som vi just räknade in i tillståndskön, kanske till och med de flesta av de 160 nämnda ovan.
Eftersom det då skulle vara 120 personer som inte står i annan kö än till förhyrd plats så kan vi möjligtvis ifrågasätta om de egentligen vill ha en plats eller om de i realiteten gett upp för länge sedan. Alla köer minskade drastiskt när det släpptes nya tillståndsplatser. Det var många som egentligen inte ville ha en plats alls, för de kanske varken har eller ska skaffa bil, med mera, med mera.
Här finns mycket erfarenhet att få när fler platser släpps i framtiden.
FRAMTIDENS MÖJLIGHETER
Vi kan också konstatera att om Grefab följde kommunens beslut om att flytta en del av sin båtuppläggning och dessutom släppa en del av de andra parkeringsytor som de förfogar över under del av året, så skulle åtminstone 100-150 nya platser skapas. Här bör kommunen ställa krav på Grefab att följa tagna beslut och se till att det skapas nya ytor på andra ställen än Saltholmen för vinterförvaring av fritidsbåtar.
Man kan ju även inse att i takt med att antalet elbilar ökar och därmed krav på ytterligare laddstolpar, så kommer tillståndsplatser att vara det som en majoritet av Skärgårdens bilägare behöver. Laddstolpar för parkerade bilar kan nämligen bara ordnas inom områden med tillståndsplatser.
Med allt detta som bakgrund kan vi nog dra slutsatsen: Parkeringseländet går att lösa – detta kan vi redan se. Och vi fortsätter att samarbeta med Parkeringsbolaget för att så ska ske!
SSIS, Södra Skärgården i Samverkan, i maj 2022/GA
Läs mer på Parkeringsbolagets hemsida!
På senaste mötet bestämde vi att forma en aktuell verksamhetsplan. Ungefär så här skulle det kunna se ut:
Alla öbor är välkomna att kommentera på vårt Facebook
Alla föreningar i Södra Skärgården som är medlemmar i SSIS kallas till ordinarie årsstämma. Eftersom förra årsstämman hölls i november 2021, p g a corona-situationen, så är det första gången SSIS har kunnat kalla till ordinarie årsstämma, vilket kan ses som ytterligare ett steg för att få ordning på medlemskap och medlemsmöten.
Detta gör att den verksamhetsberättelse som presenteras, för tydlighets skull, kommer att upprepa en del av det som presenterades på den Extra Årsstämman i november 2021. Detta lämnar då utrymme till en mer djupgående diskussion om SSIS uppgifter framöver. Av den anledningen hoppas styrelsen på god uppslutning från medlemmarna från de olika öarna. Styrelsen vill gärna här också påpeka att årsstämman, som egentligen borde hållas i mars, är lagd till början av april för att medge alla medlemsföreningar att ta upp medlemskapet och SSIS uppgifter på sina egna årsstämmor, vilka de flesta hålls i mars.
Medlemmarna, föreningarna på Brännö, Asperö, Köpstadsö, Styrsö, Donsö och Vrångö, är mycket välkomna att delta i årsstämman, men ska också, enligt stadgarna, utse två representanter för varje ö att ingå i SSIS’ styrelse fram till nästa ordinarie årsstämma 2023. Enligt stadgarna kommer representanter för Donsö, Köpstadsö och Vrångö att väljas om 2022, medan representanter för Brännö, Asperö och Styrsö valdes 2021 för en period av 2 år med nyval 2023. Styrelsen kommer, som brukligt, efter att de av öarna utsedda representanterna noterats av stämman, att konstituera sig själv, d v s inom sig utse ordförande, kassör, sekreterare, mm.
Medlemmarna skall också ge förslag till revisor och revisorssuppleant till stämman.
SSIS’ stadgar samt förslag till dagordning bifogas denna kallelse.
Vi är tacksamma om ni skickar ett meddelande till info@livskraftigskärgård.se om vilka som kommer så vi kan arrangera därefter.
Hjärtligt välkomna!
Gustaf Asplund
Ordf. SSIS
Dessa frågor har SSIS skickat till Västtrafik i hopp om att de tar det åt sig och startar en diskussion. Nedan är svar på frågorna vi fick från Västtrafiks affärskoordinator:
1. Endast en liten del av Saltholmsterminalens yta används för väntande resenärer vilket ger upphov till större trängsel. Köfållorna är ganska korta och det bildas lätt en lång kö före entrén till terminalen.
SVAR: Vi har en kölinje till varje båt och när dessa är fulla fortsätter köerna bort mot spårvagnshållplatsen. Det är lämnat en del i mitten på tunneln, för att man skall kunna använda toaletten eller sätta sig i vänthallen. Man kan använda hela gångbanan mot Långedrag om det skulle behövas och Trygghetsvärdar går runt i köerna för att uppmana de som köar att hålla avstånd.
2. Majoriteten av de som står i kö kan inte skyddas för sol och regn.
SVAR: Ett stort tält är inköpt och kommer vara på plats under denna veckan, där kan de som har behov av att sitta i skuggan eller skydd för regn, vänta. Man tar kontakt med en Trygghetsvärd så hjälper de till.
3. Äldre och personer med olika funktionshinder har det extra besvärligt och inga sittplatser finns tillgängliga.
SVAR: Om man måste lämna köfållan för att sätta sig mister man sin plats i kön enligt den ordning som är nu. Det finns bänkar som man kan vila på, man tar kontakt med en Trygghetsvärd så hjälper de till att hänvisa dem till en ledig plats. De kommer även se till att man kommer med på berörd avgång. Man kommer alltså inte missa sin båt på grund av detta, det finns rutiner för hur Trygghetsvärdarna samt Kajvärdarna skall hantera kunder med särskilda behov.
4. Har man bagage eller måste hantera last som skall med, vilket, framför allt inte är ovanligt för boende, kan man inte heller lämna kön för att ta hand om detta utan att hänvisas då till sist i kön igen.
SVAR: Återigen, man tar kontakt med en av värdarna och talar om vad syftet är med att man lämnar sin plats i kön, det har inte inkommit några synpunkter att man missat sin avgång på grund av detta.
5. Den yttre kön som bildas vid stora passagerarmängder är en blandning där en del har lång väntetid och en del bråttom. Där kan man lätt fastna bakom de som inte har bråttom och missa sin båt, även om det finns plats på den. Eftersom kösystemet bygger på att man faktiskt fysiskt står i bakom den som har företräde, så kan det ju leda till ganska långa och svåra stunder. Man kan inte ens, medan man väntar på sin båts avgång, gå på toaletten eller göra något annat.
SVAR: Trygghetsvärdarna går runt i köerna för att säkerställa att alla som har frågor, får de svar man behöver. Vi har full förståelse för den oro som finns att man inte skall kunna resa med den avgången som avses och gör allt vi kan för att vi inte ska behöva lämna resenärer vid färjelägena, utan vi förstärker med två extra fartyg, även denna sommar. Det kommer förmodligen uppstå några tillfällen där inte ens förstärkningstrafiken räcker till och samtliga fartyg är fullsatta. Då kommer kunden hänvisas till nästa avgång och det har inte med kösystemet att göra. Förhoppningsvis släpper restriktionerna i juli och vi kan ta på fler på fartygen efter nya rekommendationer. Då kommer passagerarantalet ombord eventuellt öka med upp till 20%.
6. Vi kan tänka oss att det vore bättre med ett kölappssystem och större områden, ett område, inte en fysisk kö, per båtlägenhet, där man kan vistas i väntan på avgång. Är områdena rimligt stora kan avstånd ändå hållas och det blir som vanligt upp till den enskilde att se till att man gör det. Man kan dessutom, om tiden tillåter, gå någon annanstans utanför terminalens närområde utan att tappa sin säkrade plats på båten. Kölappssystemet bygger då på att när man kommer till terminalen så får man en kölapp per person för den avgång man anmäler. Det delas inte ut fler kölappar än det antal passagerare som båten kan ta. Då spelar det ingen roll om man går på i nummerordning och ingen behöver tränga sig före för alla har en plats. Kölapparna borde kanske ur smittsynpunkt vara enkla papperskölappar av standardformat men med olika färg för de olika båtlinjerna. Ett nog så enkelt och smidigt system. Det skulle då göra det möjligt att dela upp en större del av terminalområdet än nu i “fållor”, helst så ordnade att de alla innehåller möjlighet till visst skydd och några sittplatser. Vi tror inte att detta skulle vara krångligare att hantera för er än det nuvarande systemet, snarare tvärtom, och det skulle kännas mjukare, mänskligare och samtidigt mer effektivt.
SVAR: Tack för en väldigt god idé, om vi får en till sommar med pandemi, kan detta kanske med kölappar användas! Från den 24 maj har köerna till båtarna delats in i 4 fållor, likt förra sommaren.Själva kösystemet fungerade bra förra året, det var lätt att förstå för både personal på plats och för kunden och en utvärdering av förra årets upplägg gjorde att vi använde ungefär samma utförande även denna sommar.
En samlad grupp från Södra Skärgården i Samverkan, SSIS, och Styrsö i Samverkan hade den 25 januari i år ett möte med representanter från Park & Naturförvaltningen i februari: Det var det andra mötet med dem, det första var i höstas, och eftersom vi nu fått P&N’s anteckningar från mötet så vill vi gärna delge alla det som där förhandlades.
Vår grupp bestod av Britta Allgurén (Styrsö), Marie Sjövall (Donsö), Solveig Gustavsson (Kössö), Thomas Larsson (Asperö) och jag själv (Styrsö). Tyvärr kunde ingen från Vrångö och Brännö närvara. Från PoNF medverkade Daniel Cardell, Tomas Herdesköld, Carina Krantz Rönnqvist och Rakel Berglund (som är projektledare för detta samverkansuppdrag).
Mötet var en uppföljning av höstmötet där vi kom överens om att samarbeta för att effektivisera PoNF’s arbete i södra skärgården. Budgeten för år 2021 skulle också vara rymligare och ge möjlighet till en del insatser.
Det första vi kunde konstatera var att det varit rejält färre besökare till skärgården under 2020 (50 000 färre per månad jämfört med 2019, man kan förstå att besöksnäringarna har tagit stryk) och att det stora drag varit vi själva som promenerat på våra vägar. Dock tror vi väl alla på en ändring tillbaka till det normala så småningom
Eftersom det finns andra samarbetskonstellationer mellan kommunen och skärgården så var det viktigt att diskutera vilket som är det egentliga området för PoNF’s uppdrag som i detta fall är samarbete med skärgården. Naturligtvis ingår där sådant som PoNF normalt har ansvar för och där ställer vi skärgården nu krav på resultat. En av de viktiga frågorna är t ex publika toaletter i skärgården, då framför allt för våra besökare. Där ansågs vår grupp vara viktig för att diskutera lösningar, då inte bara för tillfälliga toaletter utan också för nya fasta bekvämlighetsinrättningar, liksom också behovet av att finna lösningar för samverkan med aktörer med permanenta toaletter (t ex Vrångö Hamn, Kallbadhuset på Styrsö).
En viktig del i PoNF’s arbete är skyltning, både översiktliga skyltar som behöver ses över och andra skyltar där det inte redan finns goda lösningar (exempelvis på Styrsö). De var också inne på att prova digital skyltning, som är ett projekt även inne i Göteborgs stad. PoNF’s nya uppdrag har just startat så det kommer att ta lite tid innan det fullt ut fungerar.
Nästa möte är om ca 2 månader och då kommer handlingsplaner, tidsplaner, mm att diskuteras. Förslag för dessa kommer att tillställas SSIS innan mötet vilket kan möjliggöra en lokal diskussion i tid innan beslut tas. Det finns alltså en möjlighet att nu få våra frågor i skärgården, inom PoNF’s ansvarsområde, att bli debatterade och beslutade i linje med våra synpunkter. Se till att era synpunkter kommer fram till de inblandade skärgårdsdeltagarna!
Gustaf Asplund, SSIS ordförande
Trafiknämnden gav vid sitt sammanträde den 11 februari trafikkontoret i uppdrag att ”ta fram ett förslag till ny taxa för frakttrafiken i Göteborgs södra skärgård”. Detta på förslag från trafikkontoret.
Men samtidigt lade Demokraterna (D), efter kontakt med SSIS, tillsammans med Socialdemokraterna (S) fram ett tilläggsyrkande med bl a följande beslutspunkt som också antogs av trafiknämnden.
– ”Utformningen av ny taxa för frakttrafiken i Göteborgs södra skärgård ska värna en levande skärgård och ge boende och verksamheter i skärgården liknande förutsättningar som i övriga Göteborg.
Av tilläggsyrkandet från (D) och (S) framgår att man ansluter sig till den av SSIS drivna uppfattningen att fraktrafiken i södra skärgården ska ses som ett jämförbart alternativ till fasta infrastrukturförbindelser.
Ingen av företrädarna för de övriga partierna i trafiknämnden reserverade sig mot detta beslut.
I och med införlivningen av f d Styrsö kommun 1974 kom också kommunallagens likställighetsprincip att gälla i hela den nya kommunen. Det innebär bl a precis som (D) och (S) nu pekar på att transportkostnaderna för skärgårdens boende och verksamheter måste jämställas med de villkor som gäller i övriga Göteborg.
Från SSIS sida har vi under flera år hävdat just detta. Skärgårdsborna betalar skatt likväl som alla andra. En del av denna skatt går till byggande och underhåll av vägar, vilka fritt nyttjas av kommunens invånare.. Samtidigt tvingas skärgårdens boende och verksamheter att, utöver den skatt man betalar för transporter på vägnätet på fastlandet, att betala en gång till för sina transporter till och från södra skärgården.
Det är varken rimligt eller försvarbart.
Mot denna bakgrund bör fraktavgifterna helst reduceras till noll, för att jämställas med villkoren för Göteborg i övrigt.
Initiativet från (D) och (S) i trafiknämnden är ett steg i rätt riktning. SSIS följer aktivt den fortsatta utvecklingen i frågan.
För SSIS
Jan Kaaling, Vice ordförande
Göteborgs stad Grundskoleförvaltningen har till nämnd gått upp med två tjänsteutlåtanden som kan vara av intresse för oss i Södra Skärgården som bakgrund att ta del av inför eventuella nedskärningar.
Tjänsteutlåtande november 2019 – Redovisning till Skolinspektionen med anledning av föreläggande efter regelbunden tillsyn på Styrsöskolan, Skolinspektionens dnr 43-2018:9289
Förslag till beslut
Tjänsteutlåtande juni 2020 – Genomförandeplan – grundläggande principer för en ny skolenhetsorganisation
Förslag till beslut
I grundskolenämnden Grundskolenämnden fastställer föreslagen genomförandeplan.
Föräldragruppen som kämpar för att se till att Styrsöskolan kan få en budget som gör det möjligt att driva en skola som följer skollagen, något som kommunen genom Grundskoleförvaltningens stelbenta rutiner inte ställer i utsikt genom en alltför snål budget, har lämnat in ett förslag till “Göteborgsförslaget”.
Gå in här och lägg din röst!
Får förslaget mer än 200 röster så skickas förslaget vidare till den nämnd som har hand om ärendet, i detta fall Grundskolenämnden.
Ju fler röster förslaget får, desto större styrka. Låt oss försöka nå 2 000 röster! Skicka runt detta till alla du känner, det är ju ingen kontroversiell fråga att Södra skärgården skall ha en god, laglig och väl fungerande skola!
Gör det nu! Skicka vidare sedan!
Förslagets text:
Laglig skola på Styrsö!
Barnen i Göteborgs södra skärgård hänvisas till kommande läsåret att gå i en skola som inte kan bedrivas enligt gällande skollag. Den föreslagna budgetneddragningen kommer obönhörligen att leda till kraftiga försämringar av verksamheten, då skolan tvingas säga upp nära 20% av personalen (7 tjänster).
Konsekvensen blir att de elever som har lagstadgad rätt till särskilt stöd på grund av medicinska eller andra skäl kommer, till följd av nedskärningarna, att bli av med större delen av stödet då det inte finns budgetutrymme för några specialpedagoger. Arbetsmiljön för de lärare som väljer att fortsätta kommer naturligt bli mycket pressad och riskerar leda till fler sjukskrivningar, sämre undervisning och en mer otrygg skolmiljö för eleverna.
En faktor som utmärker Styrsöskolan och som är avgörande för skolans ekonomi, är elevunderlaget. Här går enbart elever från skärgårdsöarna, och det är inte praktiskt möjligt att få skolbarn från andra områden att komma hit. Detta göra att årskullar skiljer sig kraftigt åt i storlek och att vissa klasser kan blir mindre än i skolorna i staden. Detta resulterar i en svårplanerad verksamhetsbudget. Men utgifterna består, eftersom en lärare kostar lika mycket oavsett om det är 17 eller 25 elever i klassen.
Lägg därtill att personalkostnaderna är högre i skärgården än i andra skolor. Dessa speciella förutsättningar täcks inte av de principer som gäller för Göteborgs stads fördelning av pengar till stadens skolor. Det gör inte heller det faktum att 20 procent av skolans nuvarande elever har lagstadgad rätt till särskilt stöd. Här är tilldelningen av resurser beräknad på ett genomsnitt av fem procent av eleverna – och inte på
det faktiska behovet. Skolan har visserligen fått ett litet ”skärgårdstillägg”, men det hjälper föga när skolan måste kapa verksamheten med tre miljoner.
I fallet Styrsöskolan bryter Göteborg kraftigt mot sina egna direktiv om en likvärdig skola för alla, men kanske ännu värre, staden kommer att bryta mot gällande skollag om de planerade neddragningar genomförs. Kritiska föreläggande från Skolinspektionens senaste tillsyn kommer inte att kunna tillgodoses. Stadens beslut om åtgärder för att komma tillrätta med problemen blir efter beskedet om neddragningarna omöjliga att genomföra. Det anser uppenbarligen också skolans rektor som valt att säga upp sig eftersom hon inte ser att det går att driva skolan utan att bryta mot både skollagen och arbetsmiljölagen.
Vårt förslag: Stoppa nedskärningarna på Styrsöskolan så att skolinspektionens krav kan åtgärdas och en laglig skola upprätthållas.
De elever på Styrsöskolan som har lagstadgad rätt till särskilt stöd på grund av medicinska eller andra befogade skäl kommer, till följd av nedskärningarna, att bli av med större delen av stödet. Följden blir en ohållbar miljö i klassrummet. Alla elever drabbas och undervisningen blir undermålig. Pedagogernas arbete blir olagligt utan de lagstadgade stödresurserna.
Lärarnas arbetsmiljö blir därmed ohållbar, vilket kommer leda till fler sjukskrivningar. Styrsöskolan, som alltid haft svårt att rekrytera personal eftersom det är långa restider till skärgården, saknar förutsättningar för att uppfylla skollagen.
Neddragningarna har till en liten del kompenserats med ett så kallat “skärgårdstillägg”, som i själva verket är ett landsbygdstillägg. Det är beräknad enligt ett koncept för landsbygdstillägg i Uppsala kommun och är inte relaterat till de verkliga extra kostnaderna det innebär att bedriva skolverksamhet i Södra skärgården. Styrsöskolan kan inte likställas med en skola på fastlandet.
Krav på åtgärder
Kommunen måste ta kritiken från Skolinspektionen på allvar och se till att det finns förutsättningar att uppfylla skolinspektionens krav.
En beräkning av ett realistiskt skärgårdsstöd, utöver det landsbygdstillägg som ingår i beräkningsmodellen, måste göras. Beräkningen måste ta hänsyn till alla faktorer som särskiljer en skärgårdsskola från en skola på fastlandet. Det gäller faktorer som rekryteringssvårigheter, resor för elever och personal, gods- och materialtransporter, grundskolan som hörnsten till en levande skärgård med mera.
Vi föräldrar på Styrsöskolan kräver:
Avslutning
Avsändare av skrivelse är arbetsgrupp, föräldrar med barn på Styrsöskolan styrsoskola@gmail.com
Lista med fakta
Namninsamling Stoppa nedskärningarna på Styrsöskolan
SSIS skrivelse – Skolan är en hörnsten i byggandet av det robusta lokalsamhället.
Kommunens skolbudgetarbete hotar framtiden i Göteborgs södra skärgård, 7 maj Underlag för genomlysning
Socialdemokraternas yttrande
Demokraterna och SDs yrkanden i kommunstyrelsen
Christian Steinbrügers skrivelse till Grundskoleförvaltningen, 26 maj
